Madagaskar Kultur

Madagaskars urinvånare var Vazimba, som tros ha varit ett kortväxt och gåtfullt folk. Att uppsöka heliga Vazimbagravar är tabu. Vazimba fördrevs av Huva (från Asien) som erövrade höglandet och som senare blev hemvist för många invandrare som bosatte sig där. De första invandrarna kom huvudsakligen från Indonesien (Java, Sumatra och Borneo), Malaysia, Afrika, Indien och Arabhalvön. Denna variation, vad ursprunget beträffar, har gett en ytterligare dimension åt kulturen och språket på Madagaskar. Den andra vågen av invandrare, som kom mellan 600-talet och 1100-talet, var araberna följt av bantufolk på 1100-talet till öns västkust. Européerna kom först på 1500-talet. Portugisen Diego Diaz upptäckte ön år 1500. Han kunde notera utbredningen av Merinafolket i det centrala höglandet. Under den tiden startades slav- och vapenhandeln. Denna handel var viktig för fyra stora kungadömen: Sakalava Menabe, Merina, Lanamalata och Betsimisaraka. Åtskilliga stamkonflikter utbröt under enandet av landet. År 1890 skrev både England och Frankrike under ett fördrag som gav Frankrike rätten till Madagaskar. År 1895 invaderade de franska kolonialisterna landet från nordvästkusten och Madagaskar var en fransk koloni fram till juni 1960. Madagaskars folkmängd beräknas för närvarande (2013) till 21 miljoner invånare. Folket är kända för sin gästfrihet och vänlighet. De har ett högt värde på jorden och traditionerna som de ärvt från sina förfäder. På Madagaskar finns det 18 huvudstammar som alla talar olika dialekter baserade på det officiella malagassiska språket (Merina). Vår kultur grundar sig främst på stor respekt för de äldre, förfäderna, familjen och Gud skaparen. Det nationella språket är officiell malagassiska. Varje etnisk grupp har också sin dialekt. De närmast besläktade språken är Maanjaspråket som talas på södra Borneo, Banden mellan javanesiska, malajiska, sanskrit, bantu och swahili är också starka. Några ord på malagassiska: Hej = Salama Hej då = Veloma Välkommen = Tonga soa Ursäkta mig = Aza fady Tack = Misaotra Basfödan består av ris, grönsaker och zebukött. Lokal rom dricks vid alla ceremonier. Under våra utflykter kommer du att få tillfälle att provsmaka åtskilliga lokala maträtter såväl som exklusiva kungliga rätter. “Likvändning” är en familjeceremoni som äger rum vart tredje, femte eller sjunde år beroende på familjeastrologens instruktioner. Ceremonin går ut på att svepa in förfädernas lik i nytt sidentyg och ta ut dem ur familjegravarna. Släktingar och vänner är i samband med detta inbjudna till en stor fest med underhållning av lokala musiker. Omskärelse är vanligt förekommande på Madagaskar. För att bli “riktiga män” måste pojkarna omskäras. Denna sedvänja äger rum under den kalla säsongen (juli till augusti). Ceremonin börjar vanligtvis sent på kvällen och slutar i gryningen. Familjen omfattar fler personer än en svensk kärnfamilj. Pappas och mammas bröder och systrar samt deras barn ingår också. En traditionell familj är oskiljaktig: dess medlemmar bor i samma by och arbetar på samma fält. I det förflutna var inte barn tillåtna att bo långt borta från sina föräldrar för att tanken på den oskiljaktiga familjen skulle respekteras. Unga människor har stor respekt för de äldre. Vid måltiderna är det de äldre som får de bästa delarna av köttet och som får äta först. Ett malagassiskt ordspråk lyder så här: “Talet är för de äldre och bördan för de yngre.” Malagasser är mycket vänliga och gästfria, men också mycket känsliga. Folk ägnar lång tid åt att hälsa på varandra under stora artighetsbetygelser. “Aza fady” som betyder “ursäkta”, “förlåt” eller “snälla” är ett mycket uppskattat och vanligt uttryck. Det används i många olika situationer. Malagasser är generellt religiösa människor. Nästan 80 % är katoliker eller protestanter. Resten av folket tror på skaparguden som kallas ”Zanahary”. “Fady” betyder tabu eller förbjudet. Uppfattningen om vad som är “Fady” har starkt influerat och styrt det malagassiska samhället och de olika stammarna i århundraden och ända fram till nu. Den skapades av de äldste och astrologerna för att skänka harmoni åt samhället, uppfostra barnen, skydda naturresurserna och för olika religiösa syften. Vi kan säga att “Fady” i hög grad har bidragit till bevarandet av naturen då flera delar av skogen och många sjöar ansågs ligga utom räckhåll för folk eftersom förfädernas andar uppehåller sig där.